På mitten av sextiotalet, när jag var lill-liten, fick jag följa farsan Jonas (den yngre) och farfar Björs-Jonas till bybastu. Den låg upp mot Kåsjö, om jag minns rätt. Där satt bönderna (och andra) i byn en gång i veckan och surrade.
En intervju med Anders och Gunilla bekräftade att det låg en bastu i Kåsjö som farfar brukade nyttja, men den var privat men kunde nyttjas som en betalning av en (1) krona. Det fanns också en riktig gemensam bybastu i Säljesta (som fortfarande 2023 finns), som också nyttjades ibland.
I takt med att bönderna blivit färre och färre så blev detta sätt att träffas och surra en gång per vecka inte naturlig, om ens möjligt. Så lite häftigt är det att en gång fått vara med!
Mikael Björs
